Älskade jobb
Jag har inte ångrat mig, absolut inte alls. De tre åren jag la på en utbildning som ger mig halvdant betalt, sviniga arbetstider och ett enormt ansvar för en annan medmänniska, eller fler. Men vet ni vad, det är så värt det. Även i de stunder man känner sig helt hjälplös, patienten blir inte frisk men någonstans i detta kan jag försöka ge dem en gnutta hopp. Att se en patient som vridit sig av smärta kan slappna av, kanske till och med slumra till en stund, pga man varit lite kreativ och funderat ut en lösning som är individanpassad. Den lyckan i patientens ögon, den tacksamheten gör ett helt år, åtminstone en hel vecka!
Bästa med att jobba på infektion är att vi botar, för det mesta, våra patienter. De kan komma in helt utslagna, halvt döda av febern och efter någon dag med lite vätska och behandling är de en helt annan person, fullt vital. Så underbart! Vi är ett sånt underbart gäng som jobbar tillsammans och vi är som en stor familj, ett team från chefer till läkare, till sjuksköterskor till undersköterskor. Hierarkin är minimal och våra patienter älskar att vara hos oss, förutom att de är sjuka såklart.
Ansvaret vi har för människors liv, javisst det är betungande, men samtidigt känns det bra att mitt ansvar och min kunskap kan hjälpa någon att återfå hopp och komma tillbaka till sitt liv igen. Skulle aldrig någonsin byta bort mitt yrke, min titel. Vi har det bästa av alla världar, människor, tro hopp och kärlek ❤️
Kommentarer
Postat av: Anonym
Kram! Fr mamma
Trackback
